cause all the roads that i might take,will all one day lead straight back to you

Här sitter jag åter igen,11 år senare och tänker på vilken underbar vän jag fått i mitt liv. Du är en person med sådan glädje så att det lyser runt omkring dig.Jag kommer ihåg första gången när du flyttade hit,inte för jag visste att du gjorde det men man hörde det. Du stod alltid under våra fönster och skrek "mamma" med en sådan röst så att det gjorde ont i öronen,nej skoja bara med dig! Minns även de dagar då vi bosatte oss under din säng,när Markus föddes,när vi åt frukost varje morgon och framför allt din mammas ord språk " nu tar vi det långa steget före det korta" ja det finns mycket mer som när vi sov i tält i din pappas vardagsrum. Ja allt det dära är fina minnen vi  gemensamt bär runt på men som än idag ersätts med nya färskare minnen. Jag är enormt tacksam att vi än idag är vänner och jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag värderar och hur mycket du betyder för mig. Eller hur glad du kan få mig att må ibland trots att du inte gör något mer än att finnas där, och att veta att du finns,sover,skiter,äter ja allt de du gör.. gör du under mig. Kan till och med höra dig skrika på morgonen eller sjunga på kvällarna i toan,det får alltid fram leendet på mina läppar!


P.s I love you puuuusoffan/ din granne <3



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0